Semester 2012 del 5 Aruba - mat och stränder.
Det är kanske dags att avsluta min semesterstory nu, speciellt när nya resor närmar sig.
September bara försvann, hann inte alls med där. Sommaren känns plötsligt väldigt avlägsen speciellt när löven börjar skifta färg och falla av och det är mörkt när man vaknar på morgonen. Och värre blir det, orkar knappt tänka på det. Tur att man har lite roligheter att se fram emot.
Aruba ja, det var verkligen ett varmt och skönt ställe och så avkopplande. Fanns ju inte så mycket annat att göra än att sola och bada och koppla av. För min del var nog 11 nätter lite i längsta laget för en sådan resa men så här i efterhand inser jag att det bara gjorde oss gott.
På tal om gott så var det verkligen något vi åt dessa dagar. Lite för gott för figuren kanske, något som jag också borde ta tag i, men det får bli ett annat kapitel.
En av alla sallader jag åt, en Ceasar utan kyckling:
Och här en tacosallad. Öl kunde man köpa i ishink som innehöll fem stycken, gick åt snabbt på oss fyra.
Goda drinkar blev det också:
Vi provade lite olika restauranger. Hotellet hade flera att välja på, bland annat en buffe som vi provade två gånger. Annars kunde man även promenera till ett litet centrum mer söderut där det fanns mycket att välja på. Vår favorit blev nog restaurangerna som i solnedgången dukade upp bord på stranden där man kunde sitta och njuta av god mat med fossingarna nedstoppade i sanden. Kändes exotiskt och härligt. Annars fanns allt från sushi, italienskt, argentinskt, till typiskt amerikanska restauranger som Hard Rock Café. Vi hade lätt kunnat äta på en ny restaurang varje kväll under de elva vi tillbringade där.
Att promenera på stranden på sen eftermiddag innan och vid solnedgången var också mysigt.
Sedan kom dagen då det var dags att lämna detta paradis. Flygplatsen var liten och med lite annorlunda arkitektur än Arlanda.... !
Vi skulle åka med American Airlines tillbaka till Newark. De hade ordnat det så fiffigt så att redan innan vi gick på planet hade vi fått gå igenom både immigration och tull så när vi kom fram till Newark var det bara att gå direkt till bagagebandet. Vilken service!
Bye bye Aruba. Kanske ses vi igen?
Årets premiärgrillning
I helgen grillade vi för första gången den här säsongen. Ovanligt sent för att vara vi, det tog tid att ta sig ur vinterns dvala i år, blir svårare för varje år känner jag. Annars brukar vår grillsäsong börja i januari, direkt efter nyår. Det är så stämningsfullt att då se elden som tänder upp januarimörkret. Finns det snö så brukar vi skotta en gång fram till grillen, hur mysigt som helst.
Vi har fått kommentarer om att "man kan väl inte grilla ute mitt i vintern, det är ju så kallt att vara ute då". Jomenvisst, det är ju inte meningen att man ska duka upp ett bord och sitta ute och äta, det är ju bara grillen som gör sitt och det spelar väl ingen roll var den står? Vi har väl alla grillat korv ute på vintern, eller?
Det blev entrecote med tillbehör. Köttet var väl inte det bästa vi ätit tyvärr, ett riktigt bottennapp faktiskt. Skulden låg hos en stressad kvinna som trängdes med alla andra i byn på vårt stor-ICA en lönefredag- inget jag rekommenderar någon, att man aldrig lär sig....
Tillbehören var det dock inget fel på.
Hemmagjorda potatisklyftor med olja, salt, vitlökskrydda och rosmarin, samt paprika, tomater och champinjoner i väntan på att få komma in i ugnen och bli lite rostade.
De ugnsrostade grönsakerna på en bädd av ruccola..
Det färdiga resultatet med köpt bearnaise och tsatsiki, kunde inte välja vilken sås jag skulle ha så det blev en klick av båda, hade varken ork eller lust att göra något eget. På fredagskvällar vill jag att det ska vara enkelt.
Får se vad vi lägger på grillen nästa gång.
Annica
Vi har fått kommentarer om att "man kan väl inte grilla ute mitt i vintern, det är ju så kallt att vara ute då". Jomenvisst, det är ju inte meningen att man ska duka upp ett bord och sitta ute och äta, det är ju bara grillen som gör sitt och det spelar väl ingen roll var den står? Vi har väl alla grillat korv ute på vintern, eller?
Det blev entrecote med tillbehör. Köttet var väl inte det bästa vi ätit tyvärr, ett riktigt bottennapp faktiskt. Skulden låg hos en stressad kvinna som trängdes med alla andra i byn på vårt stor-ICA en lönefredag- inget jag rekommenderar någon, att man aldrig lär sig....
Tillbehören var det dock inget fel på.
Hemmagjorda potatisklyftor med olja, salt, vitlökskrydda och rosmarin, samt paprika, tomater och champinjoner i väntan på att få komma in i ugnen och bli lite rostade.
De ugnsrostade grönsakerna på en bädd av ruccola..
Det färdiga resultatet med köpt bearnaise och tsatsiki, kunde inte välja vilken sås jag skulle ha så det blev en klick av båda, hade varken ork eller lust att göra något eget. På fredagskvällar vill jag att det ska vara enkelt.
Får se vad vi lägger på grillen nästa gång.
Annica
En lördagsmiddag i maj
Igår provade jag en rätt vi aldrig ätit tidigare. Blev inspirerad när jag hittade receptet i Magdalena Graafs blogg: magdalenagraaf.se
Det är en blogg jag gillar att läsa, tycker att Magdalena verkar vara en gullig tjej, så positiv och inspirerande. Jag "upptäckte" henne för några år sedan då jag läste hennes bok "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" som var väldigt gripande. Det hon gått igenom skulle kunna knäcka vem som helst men hon var stark och envis och visade att man aldrig ska ge upp hur jäkligt livet än kan vara. Jag kände igen mig i miljön hon beskrev i boken då vi är uppväxta på samma plats. Vi har något annat gemensamt också, hennes styvpappa var min konfirmationspräst! Så ibland är världen liten minsann.
Middagen jag gjorde var fylld fläskfilé och det var verkligen jättegott. Det tyckte även mannen och sonen så de rensade verkligen faten, och då ska ni veta att jag gjorde två fläskfiléer, tyckte att en var för lite för tre personer så det var bättre att göra lite för mycket.
Jag putsade filéerna och gjorde en skåra i mitten för fyllningen. Stekte dem sedan någon minut i en stekpanna för att de skulle få lite stekyta.
Hackade sedan ett paket fetaost, två stycker chorizokorvar och en halv burk soltorkade tomater som jag fyllde filéerna med. Toppade med färsk timjan, la dem i ett foliepaket och sedan in i ugnen på 200 gr i cirka 20 min.
Till detta serverades klyftpotatis, en sallad med blandad grönsallad, gurka, tomater, pinjenötter och jag ringlade över olivolja med citronsmak. En färdigköpt favoritsås och ett Ripassovin blev pricken över i.
Det som blev över av den hackade chorizon och de soltorkade tomaterna använde jag i morse i en smarrig omelett, inte fel det heller.
Smaklig måltid
Annica
Det är en blogg jag gillar att läsa, tycker att Magdalena verkar vara en gullig tjej, så positiv och inspirerande. Jag "upptäckte" henne för några år sedan då jag läste hennes bok "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" som var väldigt gripande. Det hon gått igenom skulle kunna knäcka vem som helst men hon var stark och envis och visade att man aldrig ska ge upp hur jäkligt livet än kan vara. Jag kände igen mig i miljön hon beskrev i boken då vi är uppväxta på samma plats. Vi har något annat gemensamt också, hennes styvpappa var min konfirmationspräst! Så ibland är världen liten minsann.
Middagen jag gjorde var fylld fläskfilé och det var verkligen jättegott. Det tyckte även mannen och sonen så de rensade verkligen faten, och då ska ni veta att jag gjorde två fläskfiléer, tyckte att en var för lite för tre personer så det var bättre att göra lite för mycket.
Jag putsade filéerna och gjorde en skåra i mitten för fyllningen. Stekte dem sedan någon minut i en stekpanna för att de skulle få lite stekyta.
Hackade sedan ett paket fetaost, två stycker chorizokorvar och en halv burk soltorkade tomater som jag fyllde filéerna med. Toppade med färsk timjan, la dem i ett foliepaket och sedan in i ugnen på 200 gr i cirka 20 min.
Till detta serverades klyftpotatis, en sallad med blandad grönsallad, gurka, tomater, pinjenötter och jag ringlade över olivolja med citronsmak. En färdigköpt favoritsås och ett Ripassovin blev pricken över i.
Det som blev över av den hackade chorizon och de soltorkade tomaterna använde jag i morse i en smarrig omelett, inte fel det heller.
Smaklig måltid
Annica
Mat i Barcelona
En del av resan är att äta gott och det fick vi verkligen prova på i Barcelona. Jag tycker det är trevligt med tapas, man beställer in lite av varje och blir man inte mätt är det bara att beställa in lite mer. Man ska dock undvika typiska turistställen på t ex La Rambla, Barcelonas paradgata som jag för övrigt tyckte var en riktig turistfälla med en massa krimskrams och enklare matställen. Visst är det en känsla i sig att sitta där på en uteservering på kvällen och titta på folk medan man får sig något att äta och dricka men då är det inte matupplevelsen man är ute efter. Mannen tog en öl och jag drack sangria och till det fick vi lite tapas i form av pata negra, lite väl tjockt skurna och inte alls så mycket som bilden på menyn visade, några kronärtskockshjärtan direkt från burken, och lite bröd som vi lika gärna kunnat vara utan.
Upplevelsen var istället att titta på folk. Vi roade oss med att gissa nationaliteter på de som gick förbi. Det var bara runt 15-16 grader denna kväll och människorna klädde sig minst sagt olika. Vi såg allt från dunjackor till shorts och linne. Av erfarenhet brukar de mest lättklädda vara svenskor eller britter och mycket riktigt, ett gäng tjejer i 20-årsåldern kom gående barnbenta med minimala shorts och sandaler och satte sig några bord från oss, de var svenskor och frös så att läpparna var blå! Själv satt jag och småfrös lite i min skinnjacka, trots att restaurangen vi satt vid hade värmelampor. Är det för att man börjar bli kärring som man bryr sig mer om vilken temperatur det är istället för hur man ser ut?
Drycken var i alla fall god, maten gjorde sig tyvärr ej på bild....!
La Rambla by night
Då åt vi en mycket godare pata negra en eftermiddag då vi kände att vi behövde lite "mellis" efter flera timmars promenerande. Perfekt skivad och mycket god, nam nam. Ölen var det inte heller något fel på.
Pata negra kommer förresten från en en iberisk svart gris som är uppfödd på ekollon. Tänk att leva på ekollon, hur stora mängder behöver den stackars grisen äta för att bli mätt?
En annan typisk spansk rätt är ju paella, en slags risotto oftast med skaldjur och annat gott i:.
Paellan åt vi på en restaurang nere vid Marina port Vell
En kväll tog mannen med mig till en restaurang som ligger vid Port Olimpic, ett ställe man kanske inte hittar om man som turist bara rör sig i de centrala delarna av staden. Detta är ett område som ligger lite mer österut, med Barcelonas stränder runtomkring. Här finns många trevliga restauranger dit spanjorerna själv gärna går och maten var toppen.
Restaurangen vi åt på och som jag rekommenderar:
Lite bröd och oliver:
Förrätt som vi delade på:
Chevreost med balsamvinäger, pinjenötter och en fräsch sallad.
Huvudrätt:
En perfekt tournedos med champinjonsås. Glömde tyvärr dokumentera det goda röda vinet.
Någon efterrätt orkade vi oss inte på efter detta, någon som är förvånad?
Det var två trevliga dagar vi fick i Barcelona, en stad som nu ligger på min topp 10-lista av favoritstäder som jag absolut vill resa tillbaka till!
Annica
Upplevelsen var istället att titta på folk. Vi roade oss med att gissa nationaliteter på de som gick förbi. Det var bara runt 15-16 grader denna kväll och människorna klädde sig minst sagt olika. Vi såg allt från dunjackor till shorts och linne. Av erfarenhet brukar de mest lättklädda vara svenskor eller britter och mycket riktigt, ett gäng tjejer i 20-årsåldern kom gående barnbenta med minimala shorts och sandaler och satte sig några bord från oss, de var svenskor och frös så att läpparna var blå! Själv satt jag och småfrös lite i min skinnjacka, trots att restaurangen vi satt vid hade värmelampor. Är det för att man börjar bli kärring som man bryr sig mer om vilken temperatur det är istället för hur man ser ut?
Drycken var i alla fall god, maten gjorde sig tyvärr ej på bild....!
La Rambla by night
Då åt vi en mycket godare pata negra en eftermiddag då vi kände att vi behövde lite "mellis" efter flera timmars promenerande. Perfekt skivad och mycket god, nam nam. Ölen var det inte heller något fel på.
Pata negra kommer förresten från en en iberisk svart gris som är uppfödd på ekollon. Tänk att leva på ekollon, hur stora mängder behöver den stackars grisen äta för att bli mätt?
En annan typisk spansk rätt är ju paella, en slags risotto oftast med skaldjur och annat gott i:.
Paellan åt vi på en restaurang nere vid Marina port Vell
En kväll tog mannen med mig till en restaurang som ligger vid Port Olimpic, ett ställe man kanske inte hittar om man som turist bara rör sig i de centrala delarna av staden. Detta är ett område som ligger lite mer österut, med Barcelonas stränder runtomkring. Här finns många trevliga restauranger dit spanjorerna själv gärna går och maten var toppen.
Restaurangen vi åt på och som jag rekommenderar:
Lite bröd och oliver:
Förrätt som vi delade på:
Chevreost med balsamvinäger, pinjenötter och en fräsch sallad.
Huvudrätt:
En perfekt tournedos med champinjonsås. Glömde tyvärr dokumentera det goda röda vinet.
Någon efterrätt orkade vi oss inte på efter detta, någon som är förvånad?
Det var två trevliga dagar vi fick i Barcelona, en stad som nu ligger på min topp 10-lista av favoritstäder som jag absolut vill resa tillbaka till!
Annica
